Om att ta det lugnt...

Tidigare år har jag redan runt jul börjat pilla på frökataloger, köpa in frön och rigga upp extrabelysningen till frösådderna. Inte i år. Den här våren vill jag ta det lugnt. Jag är inte speciellt sugen på att ta sticklingar på pelargonerna - tvärtom vill jag hellre minska ner på antalet plantor. Mitt trädgårdsår ska bli enkelt och kravlöst. Eftersom jag övervintrar tre chiliplantor så behöver jag inte så någon chili, vi kommer ha så vi klarar oss ändå. Som jag redan har skrivit så ska bara de tomatsorter som jag verkligen, jag menar verkligen, uppskattar sås. Varför envisas jag med att varje år så rödbetor när vi inte äter en enda? Förra året skördade vi potatis tre gånger totalt och det ligger massor med potatis kvar i landet som säkert kommer ge både nya potatisar i år och en massa blast som jag får rensa till förbannelse. Jag älskar att odla pumpa och squash för att plantorna och frukterna är så fina - men egentligen tycker jag inte att det är speciellt gott. Och så har vi jordärtskockor som jag har på minst fyra ställen i trädgården trots att vi hittills aldrig har lagat något av dem... Nej, i år ska jag bara odla sånt som jag vet att vi kommer äta upp (bönor, tomater, vitlök, gul lök, basilika). Men vi ska såklart även bli bättre på att ta tillvara sånt som finns ute i trädgården, i bästa självhushållar-anda.

Apropå självhushållning så har vi den här helgen för första gången slaktat och ätit våra egna kaniner (med hjälp av Snigeluggla). Det var med blandade känslor vill jag lova. En del av mig har svårt att ta livet av djur som är friska, pigga och levnadsglada. Men så länge jag inte blir vegetarian så tycker jag ju att det är precis så här det ska vara. Kött ska komma från pigga, glada djur som har fått växa upp hemma på gården tillsammans med sina kompisar på stor yta med bra mat. När det sedan är dags för slakt så har de inte behövt transporteras långa sträckor utan har fått avsluta hemma på gården i en trygg miljö, helt smärtfritt. Kaningrytan blev väldigt god också, vilket ju var tur det!